Vad vi behandlar

Välkommen till oss, där professionalitet och trygghet ligger i fokus. ​​​​​​

detta behandlar vi

En rubrik bör komma här. Denna rubrik skall inte vara längre än detta.

En kort ingresstext bör komma här. Denna text kan vara en säljande text alternativ en text om denna sektion. Texten behöver inte vara längre detta. Alltså en kort informativ text. 

Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

När du har tennisarmbåge, även kallad lateral epikondylit,  gör det ont i muskelfästena på armbågens utsida. Detta får du ofta när du har överansträngt handen eller handleden, du upplever smärta, värk, ömhet, kraftlöshet eller stelhet.

Golfarmbåge (medial epikondylit)

Golfarmbåge, även kallad medial epikondylit, är ett smärttillstånd i muskelfästena på armbågens insida. Orsaken är framför allt upprepad belastning av handleden i böjt läge som i golfspel, därav namnet.

Instabilitet i skuldran

Instabilitet i skuldran kan bero på en försämrad aktivering av de muskler som stabiliserar skuldran, dessa kallas för rotatorkuffen. 

Det kan leda till att nerver och annan vävnad i skuldran blir påverkade. Instabilitet i skuldran kan även vara en bakomliggande orsak till nackbesvär och besvär i armarna.

Stressfraktur

En stressfraktur uppstår när skelettet överbelastas vid upprepade tillfällen, ofta under en längre tidsperiod. Det kommer ofta vid för hög träningsdos eller om man haft en skada i närliggande område som gjort att kroppen tvingas överföra belastningen till ett bestämt område. Skadan orsakar små sprickor i skelettet. 

Stukning/muskelsträckning/Muskelbristning

Stukningar och sträckningar innebär att ligament, muskler eller senor runt leden tänjs ut för mycket och skadas. Det kan också leda till en bristning om den belastas för kraftigt eller på ett felaktigt sätt. 

Ljumskskada

Ljumskskador kan uppstå akut, men är vanligast efter långvarig överbelastning. Plötsliga besvär vid uppvärmning eller i samband med idrott är ofta en muskelbristning men besvär som kommer smygande brukar vara överbelastningsrelaterat. Ljumsksmärtor kan också bero på bråck (kommer symptomen vid hosta eller lyft indikerar det ofta bråck). Inflammation från prostatan kan också ge ljumsksmärtor, det resulterar ofta i utstrålande smärtor mot pungen.

Meniskskada

En meniskskada är ett vanligt knäproblem. Huvudfunktionen är att bidra till den passiva ledstabiliteten och fungera som stötdämpare under aktivitet. Du har en yttre och en inre menisk, det kan lossna en bit av menisken eller så kan den spricka.

Korsbandsskada

Korsbandsskada (både på främre och bakre korsbandet) är en vanlig knäskada, framförallt hos idrottsutövare. Det främre och bakre korsbandet är två av fyra ligament som passivt stabiliserar knäleden och som gör att knät kan röra sig framåt och bakåt utan att flyttas i sidled.

MCL-/LCL-skada/stukning

Mediala kollateralligamentet (MCL) och laterala kollateralligamentet (LCL) är de andra två ligamenten som passivt stabiliserar knäet. Dessa skadas genom vridvåld eller uttänjning av ligamenten. 

Hopparknä

Patellarsenetendinos, även kallat “hopparknä”, är en överbelastningsskada som ger smärta på framsidan av knäet. Skadan uppkommer vid upprepad överbelastning av patellarsenan (senan under knäskålen). Det drabbar ofta idrottare som utövar sporter med mycket hopp. 

Löparknä

Iliotibialbandssyndrom även kallat ”löparknä” är en överbelastningsskada i bindvävshinnan, slemsäcken eller benhinnan på utsidan av knäet som ger smärta på utsidan av knäet och upp längst lårets utsida. Det kan även ge utstrålningar i underbenet. Överbelastningen kommer ofta vid löpning och hoppidrotter.

Hälseneinflammation (Akilles tendinopati)

Hälseneinflammation är en inflammation, irritation eller degeneration av vävnaden i hälsenan, vilket orsakar smärta, svullnad och stelhet som också påverkar funktionen i dina vadmuskler. 

Benhinneinflammation (Medialt tibiasyndrom)

Benhinneinflammation är en förslitningsskada av underbenets muskler och senornas fäste, som orsakar smärta i framsidan/insidan av underbenet. Det är en vanlig belastningsskada hos löpare eller en fotbollsspelare som byter underlag (från tex. konstgräs till naturgräs). 

Muskelkramp

Muskelkramp sker när en muskel ofrivilligt drar ihop sig, vilket ofta är smärtsamt. Vanlig orsak till kramp är att muskeln överansträngt sig under en längre tid. Det är vanligare hos gravida och personer som tar vätskedrivande medicin.

Sträckning i nacken/nackspärr

Sträckningar i nacken och nackspärr är något som kan komma mycket plötsligt. Detta resulterar i smärta, stelhet, muskelkramp i nackmuskulaturen eller svaghet i musklerna i nacken. Ofta blir det en ”låsning” i nacken, som behöver behandling. 

Diskbråck i nacken (Cervicalt)

Diskbråck innebär att disken som ligger mellan ryggradens kotor har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Trycker disken mot ryggmärgen kan det leda till utstrålande smärtor i armen och fingrarna. Trycket på nerven kan leda till att man får utstrålande smärtor i armen. Andra symptom är smärtor i nacken, stickningar, nedsatt känsel och nedsatt kraft. Beroende på symptomen rekommenderas träning eller operation.

Diskbråck i ländryggen

Diskbråck innebär att disken som ligger mellan ryggradens kotor har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Trycker disken mot ryggmärgen kan det leda till ryggsmärta eller ischias, som är utstrålande smärtor ner i benet. Andra symptom kan vara domningar/stickningar i benet, svårt att kontrollera rörelserna, nedsatt känsel och svårt att kontrollera urin och avföring. Beroende på symptomen rekommenderas träning eller operation.

Skolios

Skolios är ett tillstånd där ryggraden är krokig. Funktionell skolios uppkommer ofta av att man har olika längd på sina ben, vilket gör att bäckenet blir felställt. Man kan även få skolios pga medfödda skador eller sjukdomar.

Nervrotspåverkan (radikulopati)

Radikulopati kan orsakas av en skada eller sjukdom som uppstår nära en nervrot i ryggraden. Det orsakar smärta, stickningar, svaghet eller domningar som strålar ut från ryggraden.

Kotglidning/spondylolistes

Spondylolistes är ett tillstånd där lederna mellan ryggkotorna inte kan upprätthålla sin position och glider framåt. Det beror ofta på förslitning eller nedbrytning. Det kan leda till smärtor ut i benen.

Dysfunktion i sakroiliakaleden (SI-leden)

Dysfunktion i SI-leden avser smärta som utgår från sakroiliakaleden som är bakre bäckenleden. Smärtor från SI-leden kan komma från förslitningar men även om leden har fått en ”låsning”. Smärtorna vid ”låsning” kan upplevas som liknande smärtor som vid diskbråck. Belastningssmärtor kommer ofta vid varje steg och försvinner när man kliver över på andra benet. Det förekommer också när man sitter ner, därför avlastar man gärna den ena sidan.

Piriformissyndrom

Piriformissyndrom är ett tillstånd där piriformismuskeln är svullen och därmed trycker ihop eller irriterar ischiasnerven vilket orsakar smärta i nerven djupt in i skinkan. Det kan även ge utstrålande smärtor ner på baksidan av benet och upp mot ländryggen. 

Ischias

Ischias är ett samlingsnamn för tryck på ischiasnerven. Detta kan komma pga. många olika orsaker, bl.a. diskbråck, spinalstenos och piriformissyndrom.  

Symptom kan vara smärta, domningar, känselbortfall eller försvagningar i benen på grund av att ischiasnerven i ländryggen skadats eller kommit i kläm. I värsta fall kan du även tappa känseln i underlivet, då skall du kontakta akutmottagningen. 

Spinalstenos

Spinalstenos betyder förträngningar i ryggradskanalen. Det uppkommer som degenerativa förändringar. Blir det mindre plats i ryggradskanalen får man ett tryck på nervrötterna som påverkar smärta, svaghet och dålig styrning av benen. Smärtan kommer när man går. Det gör oftast inte ont när man ligger eller sitter.

Frusen skuldra (adhesiv kapsulit)

Frusen skuldra är ett tillstånd där man först får smärtor, därefter nedsatt rörlighet pga. att ledkapseln som omger och stabiliserar skuldran drar ihop sig och blir stel. Detta är ett tillstånd som ofta läker av sig själv, men det kan ta flera år. Man kan dock få hjälp med smärtlindring. 

Impingement i skuldran

Impingement är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Den är uppdelad i primär och sekundär impingement. Primär uppstår framför allt när supraspinatussenan är försvagad, skadad eller svullen pga. överbelastning eller om akromion (en utväxt på skulderbladet) är böjd nedåt och minskar utrymmet. Detta leder till inflammation i slemsäcken i skuldran. Sekundär impingement orsakas oftast av obalans i muskulaturen, vilket leder till instabilitet i axelleden. Supraspinatussenan kläms när man lyfter armen och/eller för den utåt. När du har impingement kan du uppleva stark huggande smärta, värk, ömhet, kraftlöshet eller stelhet. 

Skada i rotatorkuffen

Rotatorkuffen består av fyra muskler med omliggande senor som sammanför humerus (överarmsbenet) med skulderleden. Dessa muskler har en stabiliserande funktion och centrerar ledhuvudet i ledskålen vid rörelse av axeln åt alla håll. Musklerna eller senorna i rotatorkuffen kan skadas helt eller delvist. Skadorna kan uppstå till följd av ett plötsligt trauma, nedsatt muskelstyrka eller överbelastning. 

Inflammation i bicepssenan

Inflammation i bicepssenan orsakar smärta och svaghet i främre delen av skuldran och i överarmen.

Skuldertendinit/-bursit

Har du en inflammation i skulderleden, antingen i senorna, rotatorkuffen eller i bursan har du en skuldertendinit eller en skulderbursit. Symtomen kan vara allt från stelhet och smärta i leden till en brännande smärta i området runt den inflammerade bursan.

Instabilitet i skuldran

Instabilitet i skuldran kan bero på en försämrad aktivering av de muskler som stabiliserar skuldran, dessa kallas för rotatorkuffen. Det kan leda till att nerver och annan vävnad i skuldran blir påverkade. Instabilitet i skuldran kan även vara en bakomliggande orsak till nackbesvär och besvär i armarna.

Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

När du har tennisarmbåge, även kallad lateral epikondylit,  gör det ont i muskelfästena på armbågens utsida. Detta får du ofta när du har överansträngt handen eller handleden, du upplever smärta, värk, ömhet, kraftlöshet eller stelhet.

Golfarmbåge (medial epikondylit)

Golfarmbåge, även kallad medial epikondylit, är ett smärttillstånd i muskelfästena på armbågens insida. Orsaken är framför allt upprepad belastning av handleden i böjt läge som i golfspel, därav namnet.

Musarm

Musarm orsakas av felaktig belastning (överbelastning). Smärtan som lokaliseras till armbågens utsida beror på att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Du kan uppleva smärta, ömhet, stelhet, nedsatt kraft i muskulaturen, nedsatt känsel och domningar.  

De Quervain syndrom

De Quervain syndrom innebär att det gör ont i tumleden. Rörelse med tummen ger utstrålande smärtor, vilket beror på att du fått en inflammation i en senskida. Det kan också vara svårt att använda tumgreppet och att lyfta föremål. Orsaken till inflammationen är inte känd, men man tror att ensidiga rörelser med handen och tummen är anledningen. 

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunneln är en kanal som bildas av handlovens ben och ett stort ledband. Där igenom går det en nerv och senor till fingrarnas muskler. Pga. inflammation i muskelsenorna eller vätska i kroppen kan detta utrymme minskas, vilket leder till att man får tryck på nerven. Detta ger smärta, stickningar, försvagning i muskulaturen eller domningar på insidan av handen och fingrarna. 

Trochanterbursit 

Inflammationen sitter i en slemsäck som sitter på det stora benutskottet på lårbenet. Smärtorna kommer lokalt och man får ofta svårt att gå. Det uppkommer ofta pga. överbelastning eller ett trauma. 

Ljumskskada

Ljumskskador kan uppstå akut, men är vanligast efter långvarig överbelastning. Plötsliga besvär vid uppvärmning eller i samband med idrott är ofta en muskelbristning men besvär som kommer smygande brukar vara överbelastningsrelaterat. Ljumsksmärtor kan också bero på bråck (kommer symptomen vid hosta eller lyft indikerar det ofta bråck). Inflammation från prostatan kan också ge ljumsksmärtor, det resulterar ofta i utstrålande smärtor mot pungen.

Dysfunktion i sakroiliakaleden (SI-ledet)

Dysfunktion i SI-ledet avser smärta som utgår från sakroiliakaleden som är bakre bäckenledet. Smärtor från SI-ledet kan komma från förslitningar men även om ledet har fått en ”låsning”, sistnämnda smärtorna kan upplevas som liknande smärtor som man har vid diskbråck. Man får belastningssmärtor som sitter högt upp på skinkan. Smärtorna kommer ofta vid varje steg och försvinner när man kliver över på andra benet, förekommer också när man sitter ner, därför avlastar man gärna den ena sidan.

Piriformissyndrom

Piriformissyndrom är ett tillstånd där piriformismuskeln är svullen och därmed trycker ihop eller irriterar ischiasnerven, vilket orsakar smärta i nerven djupt in i skinkan, det kan även ge utstrålande smärtor ner på baksidan av benet och upp mot ländryggen.

Meniskskada

En meniskskada är ett vanligt knäproblem. Huvudfunktionen är att bidra till den passiva ledstabiliteten och fungera som stötdämpare under aktivitet. Du har en yttre och en inre menisk, det kan lossna en bit av menisken eller så kan den spricka.

Korsbandsskada

Korsbandsskada (både på främre och bakre korsbandet) är en vanlig knäskada, framförallt hos idrottsutövare. Det främre och bakre korsbandet är två av fyra ligament som passivt stabiliserar knäleden och som gör att knät kan röra sig framåt och bakåt utan att flyttas i sidled.

MCL-/LCL-skada/stukning

Mediala kollateralligamentet (MCL) och laterala kollateralligamentet (LCL) är de andra två ligamenten som passivt stabiliserar knäet. Dessa skadas genom vridvåld eller uttänjning av ligamenten. 

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)

PFSS är den vanligaste främre knäsmärtan hos unga. Man upplever ofta diffus smärta runt knäskålen eller smärta som upplevs komma innanför knäskålen. Smärtan blir ofta värre med aktiviteter så som gång i trappor, hopp och löpning eller när man sträcker och böjer på benet. PFSS uppstår då leden mellan knäskålen och lårbenet överbelastas.

Patellarsenetendinos

Patellarsenetendinos, även kallat “hopparknä”, är en överbelastningsskada som ger smärta på framsidan av knäet. Skadan uppkommer vid upprepad överbelastning av patellarsenan (senan under knäskålen). Det drabbar ofta idrottare som dyrkar sporter med mycket hopp. 

Iliotibialbandssyndrom

Iliotibialbandssyndrom även kallat ”löparknä” är en överbelastningsskada i bindvävshinnan, slemsäcken eller benhinnan på utsidan av knät och som ger smärta på utsidan av knät och upp längst lårets utsida, det kan även ge utstrålningar i underbenet. Överbelastningen kommer ofta vid löpning och hoppidrotter.

Chondromalacia patellae

Även kallat femuropatellärt smärtsyndrom, innebär degeneration av brosket under patella (knäskålen) vilket orsakar smärta i framsidan av knäet. Smärtorna kommer ofta efter ansträngning. Det drabbar mest yngre tonårsflickor. 

Schlatters sjukdom 

Schlatter är ett av de vanligaste knäproblem hos växande barn mellan 8-15 år. Det kommer ofta när du växer för snabbt och samtidigt överanstränger dina knä. Schlatter är en inflammation i lårmuskelns fäste som sitter på övre delen av underbenet och leder ofta till att det bildas en knöl över muskelfästet. Området runt inflammationen är ofta väldigt tryckkänsligt. Inflammationen drabbar en växtzon under knäleden som är lite mjukare, men detta övergår till normalt ben när barnen har växt färdigt, vilket leder till att smärtorna försvinner.

Hopparknä

Patellarsenetendinos, även kallat “hopparknä”, är en överbelastningsskada som ger smärta på framsidan av knäet. Skadan uppkommer vid upprepad överbelastning av patellarsenan (senan under knäskålen). Det drabbar ofta idrottare som utövar sporter med mycket hopp.

Löparknä

Iliotibialbandssyndrom även kallat ”löparknä” är en överbelastningsskada i bindvävshinnan, slemsäcken eller benhinnan på utsidan av knäet som ger smärta på utsidan av knäet och upp längst lårets utsida. Det kan även ge utstrålningar i underbenet. Överbelastningen kommer ofta vid löpning och hoppidrotter.

Hälseneinflammation (Akilles tendinopati)

Hälseneinflammation är en inflammation, irritation eller degeneration av vävnaden i hälsenan, vilket orsakar smärta, svullnad och stelhet som också påverkar funktionen i dina vadmuskler. 

Benhinneinflammation (Medialt tibiasyndrom)

Benhinneinflammation är en förslitningsskada av underbenets muskler och senornas fäste, som orsakar smärta i framsidan/insidan av underbenet. Det är en vanlig belastningsskada hos löpare eller en fotbollsspelare som byter underlag (från tex. konstgräs till naturgräs).

Tarsaltunnelsyndrom

Tarsaltunnelsyndrom är ett tillstånd där den bakre tibialnerven kläms mellan den inre fotknölen och vristen. Detta orsakar smärta, stickningar, domningar eller försvagningar i fotleden och foten.

Hälsporre

På undersidan av foten, i hålfoten, sitter en bred och tjock sena som är ett viktigt stöd. Överbelastar du denna senan orsakar du smärta, irritation, inflammation och svullnad. Överbelastningen orsakas ofta av att man gått eller sprungit med för dåliga skor.  

Instabilitet/pronation/plattfot

Plattfot är någonting man är född med och detta kan inte behandlas genom träning. Däremot kan man ofta behandla pronationsproblem. Navicular är ett ben i foten som kan falla ner, vilket gör att hålfoten sjunker, detta kan man oftast träna upp och därmed minska pronationsproblemet.  

Servers Syndrom

Se vårt avsnitt med Solemaids-sulor

Neuropati

Neuropati är en skada på nerven. Det kan ge smärta, nedsatt känsel och en oförmåga att kunna kontrollera musklerna. 

Polyneuropati är när man har skada på flera nerver. 

Stukning

Stukning innebär att ett ledband översträcks. Man brukar svullna upp i området och få smärtor. Det är också vanligt att man får en blödning.

Ledinflammation (Artrit)

Det finns många olika typer av artrit, men det är alla inflammationer som påverkar lederna. Ledinflammation ger svullnad, värmeökning, vilovärk, smärta vid belastning och ibland även rodnad av drabbat led.

Inflammation i en muskelsena (tendinit)

Tendinit är en benämning på inflammationstillstånd. Muskelsenorna har lätt för att bli överbelastade och då uppkommer inflammation. Återkommande inflammationer kan leda till tendinit, vilket är ett uttryck för att inflammationen har blivit kronisk. Smärta är det vanligaste symptomet.

Ledgångsreumatism (RA)

RA är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter. Lederna svullnar, blir ömma och du får ont. Man kan inte bota sjukdomen, men med läkemedel och fysioterapi kan man dämpa inflammationen och lindra smärtorna. Du blir ofta stel i lederna, får värk och känner trötthet. 

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt kan förlora olika funktioner som tex. tal, rörelse, känsel och syn. 

TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Du får symtom som liknar dem du får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn, men varar oftast bara några minuter. 

Parkinsons sjukdom

Detta är en kronisk nervsjukdom som ofta debuterar över 55 års ålder. Man kan aldrig bli frisk från sjukdomen, men man kan minska besvären och bromsa in processen. Dopamin är en signalsubstans som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Vid Parkinsons sjukdom förstörs cellerna som tillverkar dopamin. Hjärnan får då svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. 

Symptom är skakningar, nedsatt balans, musklerna blir stela och du får sämre rörelseförmåga. 

Multipel Skleros (MS)

MS är en sjukdom i det centrala nervsystemet (ryggmärgen och hjärnan). Det innebär att du får inflammationer och ärrvävnader på nervtrådarna som sänder signaler till musklerna. Man kan inte bota sjukdomen, men du kan få bromsande mediciner och träna för att minska symptomen. De vanligaste symptomen är känselrubbningar, svårigheter att gå, nedsatt balans, besvär med synen, stelhet i musklerna, trötthet och värk. 

Fibromyalgi

Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen och leder till ökad smärtkänslighet. Symptomen är ont i kroppen, sänkt smärttröskel (får ont av sådant som oftast inte gör ont hos friska personer), stela muskler och domningar. 

Många som har sjudomen har alltid ont, men hos en del kan värken komma och gå. För att du ska få diagnosen fibromyalgi ska du ha haft ont i minst tre månader.

Sist men inte minst utför vi även rehabträning efter operationer, amputationer och olika sjukdomar.

Inför första besöket

Vad bör du tänka på / ta med inför ditt första besök hos oss!